För den som på samma gång önskar uppdatera sina kunskaper om Atreus befläckade hus och njuta av en av 1900-talets främsta operakompositörer finns nu ett förnämligt tillfälle. Nästa tips i min serie om aktuella grekrelaterade evenemang är att Kungliga Operan just nu ger Richard Strauss Elektra, ”ett rasande brutalt musikdrama om hämnd och besatthet”. Elektra var dotter till Agamemnon och Klytaimnestra, den antika världens kanske mest kända äkta par; hon var också syster till Orestes och Ifigenia, och för operans libretto är det Sofokles tragedi Elektra som ligger till grund. Hur centrala dessa personer var för antikens dramaförfattare blir särskilt tydligt av att samtliga dessa namn också är namn på tragedier, alla utom just Klytaimnestra. Kanske är det därför lämpligt att använda henne som utgångspunkt för en mer detaljerad översikt av släktförhållandena — det blir många namn. Jag citerar OCD:

Clytemnestra (Clytaem(n)estra, Κλυταιμ(ν)ήστρα; the shorter form is better attested); daughter of Tyndareos and Leda; sister of Helen and the Dioscuri; wife of Agamemnon; mother of a son, Orestes, and of three daughters, named by Homer Chrysothemis, Laodice, and Iphianassa (Ad Iliadem 9. 145), although Iphigenia, whom Homer does not mention, seems to be a later substitution for Iphianassa, as does Electra for Laodice (see Xanthus fr. 700 Poetae Melici Graeci). During Agamemnon’s absence at Troy she took his cousin Aegisthus as a lover, and on Agamemnon’s return home after the ten-year war they murdered him, along with his Trojan captive, Cassandra. Years later Orestes avenged his father’s murder by killing both Clytemnestra and Aegisthus.

OCD skriver vidare om just Sofokles Elektra:

In Sophocles’ Electra, the main focus of the play is Electra herself, a steadfast, enduring figure, passionately grieving over her father’s murder and passionately set on revenge. She rescued Orestes, then a young child, from his father’s murderers (12, 296–7, 1132–3), and now longs for his return. The move from despair to joy in the scene where she laments over the urn, believing it to hold the ashes of her dead brother, then learns that the man beside her is in fact the living Orestes himself, gives us perhaps the most moving recognition scene in extant tragedy. She is a strong and determined character who, when she believes Orestes dead, is willing to kill Aegisthus entirely unaided (947ff., 1019ff.); then, when it comes to the murder of Clytemnestra, she urges Orestes on, shouting out to him at the first death-cry of her mother, ‘Strike, if you have the strength, a second blow’ (1415).

Det avslutande citatet är särskilt intressant för en jämförelse mellan Sofokles skildring av mordet på Klytaimnestra och Aischylos skildring av densammas mord på sin make, Agamemnon (i dramat med samma namn). Sofokles passage ekar av paralleller till Aischylos, inte minst i bruket av interjektioner:

Αγ. ὤμοι πέπληγμαι καιρίαν πληγὴν ἔσω.
Χο. σῖγα· τίς πληγὴν ἀυτεῖ καιρίως οὐτασμένος;
Αγ. ὤμοι μάλ’ αὖθις δευτέραν πεπληγμένος. (Aischylos Agamemnon 1343-45)
Agamemnon Man slog mig! Åh! Jag fick ett dödligt hugg.
Körledaren Tyst! Vem skriker där i huset? Vem har fått ett banesår?
Ag. Åh! Åh! Man slog mig än en gång! Jag dör! (Zilliacus)

Κλ. ὤμοι πέπληγμαι. Ηλ. παῖσον, εἰ σθένεις, διπλῆν.
Κλ. ὤμοι μάλ’ αὖθις. Ηλ. εἰ γὰρ Αἰγίσθῳ γ’ ὁμοῦ. (Sofokles Elektra 1414-15)
Kl. Ve, jag är slagen! El. Hugg på nytt, om du förmår.
Kl. Å, än ett dråpslag! El. Vore blott Aigisthos där! (Collinder)

Klytaimnestra (Marianne Eklöf), Elektra (Katarina Dalayman) och Chrysothemis (Emma Vetter)

Klytaimnestra (Marianne Eklöf), Elektra (Katarina Dalayman) och Chrysothemis (Emma Vetter)

Säljtexterna till den aktuella föreställningen domineras av suggestiva påståenden som att huvudrollerna tillhör operarepertoarens ”mest krävande och våldsammaste” och att operan innehåller ”Richard Strauss mest hårdföra musik”;  i denna ”emotionell[a] motorväg i blod och katastrof” ryms ”inget annat än nattsvart hat”. Låter det förfärligt? Kanske rentav intressant? Visst utlovas det mycket, men i videon som operan bjuder på finns det goda exempel på att man inte lär bli besviken. Recensioner finns här och här.

Bland dagsaktuella tillämpningar av den antika Elektra-gestalten finner vi Elektra.nu, ”en feministisk och antirasistisk organisation som bekämpar hedersförtryck”, en restaurang, en tidning, samt en seriefigur.