Jag fick precis veta att ett efterlängtat nytillskott till de digitala resurserna nu ser dagens ljus. Det handlar om ett resultat av det projekt som som Johanna Akujärvi presenterade på Svenska filologkongressen i Stockholm i maj förra året — en specialbibliografi. Med hjälp av en nätbaserad tjänst kan man nu enkelt och snabbt söka bland äldre och nyare översättningar från framför allt grekiska och latin till de skandinaviska språken. Det handlar i stort sett om verk som är skrivna före år 1500 och översättningar som är gjorda därefter. Att bibliografin dessutom innehåller den så kallade ”norrøna” litteraturen gör inte saken sämre. (Jag undrar dock varför det inte finns några översättningar till isländska. Är det möjligen så att sådana saknas helt?)

DSL (Det Danske Sprog- og Litteraturselskab) står som utgivare för bibliografin.

I den korta presentationstexten på förstasidan får vi veta att det finns en omfattande mängd översättningar till de skandinaviska språken, men att dessa ”bliver desværre mere og mere usynlig da mange nordiske læsere lader sig nøje med lettere tilgængelige engelske oversættelser som man fejlagtigt tror er bedre, mere videnskabelige, mere poetiske, eller lettere at forstå.” Med denna nya tjänst gör redaktionsgruppen nu sitt bästa för att rikta uppmärksamheten mot denna långa och rika nordiska texttradition.

Sökningar kan göras på författare, verk och målspråk, men även på enskilda översättare. Här har dock sökfunktionen en brist; om du söker på verk av en enskild översättare, och sedan klickar på titeln till ett av dessa verk så förlorar du avgränsningen på översättare, och får istället upp samtliga översättningar av verket, vilket är synd. Om man alltså först klickar på Adlerbeth och sedan på Vergilius Aeneis, så får man inte uppgifterna om Adlerbeths översättning av Aeneiden, utan en lista med samtliga 35 översättningar av densamma. Man skulle önska att sökfunktionen var lite mer raffinerad. Å andra sidan rör det sig sällan om så många verk att det är alltför krångligt att åter hitta just det verk man söker.

Som lemmata har man använt de latinska namnen på såväl grekiska som latinska verk, förmodligen av praktiska skäl. Som professionell användare kan jag inte annat än gilla det eftersom det är det konventionella tillvägagångssättet; givetvis kan man även söka på verkens respektive namn på något av de tre målspråken, men här gäller det att veta vad man letar efter. Att Aristofanes Acharnerna har översatts till danska under titeln Kulsvierne kunde man exempelvis inte gissat på egen hand.

Den första sidan av en sökning på Sofokles 'Antigone'.

En överraskande och positiv egenskap är att fylliga bibliografiska uppgifter har tillfogats de enskilda artiklarna. Om Lagerströms översättning av Historia Augusta får vi exempelvis inte bara veta att Lars Rydbeck har recenserat densamma, utan även att recensionen är ”mycket kritisk till valet av text”. Nästa steg är kanske att även ta med bloggföljetongar om enskilda verk? Jag tänker exempelvis på Latinbloggens inlägg (2008/04 och 2008/08) om just Lagerströms HA. Björkesons Pindarosöversättningar är alltför nyutkomna för att ens finnas med i databasen ännu, så jag avvaktar med att hänvisa till följetongen som följde på den. I den än så länge knapphändiga presentationstexten får vi veta att bibliografin i sin nuvarande form omfattar ”oversættelser af klassisk litteratur og af norrøn litteratur nogenlunde komplet frem til c. 2008.” Vidare, när det gäller medeltida litteratur på latin, italienska osv., är bibliografin ”mindre systematisk udarbejdet, men bliver løbende opdateret.” Det låter utmärkt.

I de fall ett verk inte är översatt i sin helhet får vi endast ibland veta exakt vilka passager som verkligen är översatta; det är synd att denna information inte finns för alla verk, då den kan vara avgörande för om det är lönt att få tag i boken. De som matat in informationen om de respektive verken verkar inte ha följt samma principer — äldre danska översättningar har exempelvis inte alltid samma kategorier som nyare svenska. Är detta kanske ett resultat av att olika personer gjort arbetet? Jag saknar också länkar till LIBRIS eller någon annan nationell databas som ger anvisningar om var man hitta boken i fysisk form. Detta är nog den mest allvarliga bristen hos tjänsten; information om böckerna i all ära, men om man inte faktiskt kan läsa dem förlorar arbetet en stor del av sin poäng. På förstasidan heter det dock att det finns goda utsikter att tjänsten ”inden for overskuelig fremtid” kommer att kopplas samman med nationella digitaliseringsprojekt, åtminstone till de äldre verken, vilket låter bra, tills vidare.

Sammanfattningsvis är det en fantastisk insats och ett mycket användbart praktiskt hjälpmedel för att snabbt kunna orientera sig om översättningssituationen för en viss författare, ett visst verk eller en viss översättare. Skulle det vara så att något är fel eller saknas tar redaktörerna för övrigt tacksamt emot upplysningar om detta: se deras medarbetarsida.