Eva Lena Johanssons formgivning av Björkesons översättningar är fortsatt klanderfri.

Jag rös till av förväntan idag när jag fick reda på att ett andra band är på väg av Ingvar Björkesons översättningar av Pindaros. Det var väl egentligen ganska väntat att den ihärdige översättaren inte skulle nöja sig med endast de olympiska och pythiska odena; de nemeiska och isthmiska stod liksom på tur. Dikterna i fråga är alltså så kallade epinikier — segersånger — tillägnade segrarna i de fyra olika antika allgrekiska idrottsspelen. Jag ser också särskilt mycket fram emot det utlovade urvalet av fragment, närmare bestämt hoppas jag finna paianerna och dithyramberna, vilka jag ägnat en hel del tid. Jag handledde exempelvis en uppsats som utöver att ge översättningar av de notoriskt svåröversatta fragmenten även avsåg att bringa reda i deras struktur och funktion, så ämnet ligger mig varmt om hjärtat.

Men det är kanske inte främst boken i sig som framkallar den ovan antydda känslan. De som följer denna blogg kan omöjligen ha missat den flod av ord som min presentation av Staffan Fogelmarks ”seriösa granskning” av översättningen genererade, och jag hymlar inte med att jag hoppas att Fogelmark ska göra en likadan granskning av den nya översättningen. Samtidigt hoppas jag också att Sture Linnér, som även denna gång skrivit förordet, har kommenterat reaktionerna på den förra översättningen. Om Björkeson följer sitt invanda mönster lär vi inte få någon reaktion därifrån.

Vi ser således fram emot den tolfte april, då boken enligt förlaget utkommer.

Uppdatering 25/2

Norstedts förlag ger en variant till omslaget...

...medan cdon.se ger en annan.

Idag fick jag via en kollega veta (som i sin tur läst det i dagens SvD) att Sture Linnér inte bara är aktuell som förordsförfattare om Pindaros, utan att han dessutom har en hel bok på gång om den gamle poeten. ”Solglitter över svarta djup” är planerad att utkomma redan den 29/3, så det är inte någon överdrift att säga att våren på flera sätt kommer att präglas av Pindaros. Till dess kan kanske ett reportage från en resa med Linnér fungera som bakgrundspresentation av denne vår kanske störste svenske grek (DN 2007-05-24):

– Många antikspecialister hade nog lika gärna kunnat skriva om grodor. För mig är antiken en levande realitet, säger han. Den påverkar intensivt mitt sätt att se och vara.