Äntligen har grekiska turistbyråns årliga annonskampanj kommit! Som ni kanske minns från förra året (”Moder jords livmoder”) har reklammakarna hela världen som kampanjområde, och följaktligen finns det nog inte ekonomiskt utrymme att anlita copywriters för varje enskilt land, även om budgeten verkar vara rejält tilltagen. Man får istället uppfattningen att det finns en arbetsgrupp för de nordiska länderna, eller kanske snarare det omdiskuterade ”Norra Europa”, vilket har till följd att språket kanske inte alltid är så idiomatiskt som det borde vara. Det engelska (!) originalet ”Greece — a masterpiece you can afford” har på svenska blivit det svårbegripliga ”Grekland — ett mästerverk du kan kosta på dig”. Det var inte omedelbart begripligt hemma hos mig, i alla fall; kanske tyckte de ”ett mästerverk du har råd med” lät för vardagligt? Den engelska ordalydelsen är helt klart strået vassare; det känns ju faktiskt fantastiskt att ha råd med ett mästerverk! Den svenska annonsen rymmer dock en hel del frågetecken, som framkommer vid en närmare titt.

Den berömda stranden på ön Zakynthos, endast åtkomlig havsvägen. (Klicka för en annan bild.)

Den berömda stranden på ön Zakynthos, endast åtkomlig havsvägen. (Klicka på bilden för ytterligare en vy av denna vidunderliga plats.)

Som vanligt är bildmaterialet till kampanjen överväldigande; få länder är så bildsköna som Grekland, och på så många olika områden. Annonserna visar förföriska bilder på landskap, mat och fornlämningar, och bilden som mötte mig i söndagens kulturdel visade Parthenontemplet på Akropolis i skymningsljus — givetvis oemotståndligt för romantikern i mig, och säkert många andra med mig. Bilden omgärdas emellertid av idel svårsmälta texter. Den tidigare omtalade parollen om att vi kan kosta på oss mästerverket Grekland är väl en sak, men kan man verkligen säga att ”Grekland” är 5000 år gammalt? Mig veterligen byggdes exempelvis det som numera huserar på Akropolis huvudsakligen på 400-talet. Nog för att det var före vår tideräknings början, men det blir ändå bara omkring 2500 år totalt. Om vi ska lägga på lika många år till bakåt i tiden hamnar vi långt före vad som normalt brukar avses när man talar om grekisk kultur och historia. Det är förståeligt att man låter historieskrivningen börja med tidig bronsålder, vid början av de så kallade minoiska, kykladiska och helladiska perioderna. Dessas blomstringstid varade emellertid inte så länge, och efter deras respektive undergång följde de så kallade ”mörka” århundradena. Hur det nu än må vara med den saken är själva reklamtexten faktiskt bra mycket konstigare; i den längre text som ackompanjerar annonsen står det följande:

Parthenon — Akropolis, Aten.
5000 års historia var allt som behövdes för att demokratin skulle födas och civilisationens allmänna principer fastställas. Från yttrandefrihet på antikens torg och höjdpunkten bland vetenskapliga bedrifter till samtida konstnärligt skapande och det ultramoderna, nya Akropolismuseet… Aten är en varm och gästfri huvudstad värdig sin historia.

Den liggande versionen av parthenonbilden.

Parthenonbilden, här utan texten ovan.

Sitter ni och gapar nu? Det gjorde i alla fall jag första gången jag läste det — precis som förra året. Här är så många frågetecken att det svårt att riktigt veta var man ska börja. Låt oss ta det från början. För 5000 år sedan fanns alltså rimligen inte något som kallades Grekland; inte ens de stora pyramiderna vid Giza var byggda vid den här tiden (även om det inte skulle dröja så länge till). Man brukar förresten säga att pyramiderna hade funnits ungefär lika lång tid fram till dess att Herodotos besökte dem, som det sedan har gått från Herodotos tid till vår, något som förhoppningsvis sätter saken i lite perspektiv. Demokratin var vidare definitivt inte påtänkt för 5000 år sedan; när menar annonsskaparna att demokratin föddes egentligen? Var det i början, mitten eller slutet av de 5000 åren? Hela idén med att skryta med en hög ålder på saker och ting har hängt med ett tag nu. Första gången jag var i Grekland, på en klassresa 1994, fick alla en gratiskarta över Aten med den uppenbarligen stolta rubriken: ”Greece — 2000 years of democracy”. Jag hoppas verkligen att alla förstår varför detta påstående är mer än absurt.

Vilka är då ”civilisationens allmänna principer” och när fastställdes dessa? De flesta är väl tämligen överens nuförtiden om att ”yttrandefriheten på antikens torg” — man får anta att det är 400-talets Aten som avses — i stort sett endast var aktuell för manliga medborgare över en viss ålder. Dessutom är det inte alldeles säkert exakt vilken den omtalade ”höjdpunkten bland vetenskapliga bedrifter” är. Menar de Platons och Aristoteles filosofi? Herodotos och Thukydides historieskrivning? Euklides och Archimedes matematik? Pythagoras och Aristarchos astronomi? Aristofanes och Aristarchos filologi? Ja, ni fattar säkert vart jag vill komma, och då har jag ändå hållit både vetenskapsbegreppet och tidsperioden hyfsat snävt (och ja, det är mycket mansdominerat). Det finns helt klart ytterligare höjdpunkter på båda sidor om denna centrala tid också; tänk på de tidigare nämnda bronsålderskulturerna, kejsartiden, Bysans och så vidare. De två sista punkterna, ”samtida konstnärligt skapande” och ”det ultramoderna, nya Akropolismuseet” får onekligen fina platser jämte de andra stora orden. Inget ont om samtida grekisk konst och arkitektur, men i ärlighetens namn är väl dessa ganska obetydliga i jämförelse med demokratin och själva vår civilisation?

Missförstå mig inte nu — jag gillar verkligen Grekland och planerar som alltid att besöka landet snart igen. Jag har just nu siktet inställt på några otroligt fina vandringsleder längs fastlandets östkust, dels på bergsklättring och dykning i övärlden, som erbjuder förstklassiga förutsättningar för detta. Jag undrar bara lite stillsamt varför grekiska statens turistbyrå gång på gång ska göra det så svårt för sig, när det hela egentligen är ganska enkelt. Grekland har allt! Men det visste förstås alla ni som läser det här redan.