Den pågående rättegången föranstaltad av några invånare på den grekiska ön Lesbos kan omöjligen gå denna grekblogg obemärkt förbi. Jag hittade nyheten hos AP, som beskriver hur tre öbor på Lesbos anser att homosexuella kvinnor som kallar sig lesbiska därigenom förolämpar öbornas identitet. Saken har sitt ursprung i att poeten Sapfo härstammar från Lesbos, en poet som på grund av det tvetydiga innehållet i flera dikter har kommit att bli en symbol för homosexuell kärlek i allmänhet, och i synnerhet kärleken mellan kvinnor. De tre öborna har riktat sin stämningsansökan mot en grekisk gayorganisation med argument i stil med att denna ”orsakar förvirring genom att använda en geografisk term i samband med [gruppens] speciella karaktär och sociala handlingar”. Gayorganisationen kontrade i sin tur med att anklaga sina stämmare för att vara rasistiska och homofoba, och tillade att ”miljoner människor” använder denna benämning på homosexuell kärlek mellan kvinnor, oavsett vilken sexuell läggning de själva har. Lesbos har även, enligt Reuters, blivit ”ett Mecka” för homosexuella kvinnor världen över, och ett försvarsvittne menar därtill att ordet långtida användning sannolikt ligger bakom uppsvinget för öns turism. Om två månader förväntas domstolen komma med ett utlåtande i frågan.

Även SvD skrev nyligen om stämningshistorien och tillade att Aten nyligen hade sin största prideparad hittills, men att denna stördes av högerextrema motdemonstranter som ”attackerade med ägg och yoghurt”, vilket givetvis är beklagansvärt och trist, men inte precis låter som den högerextremism vi har vant oss vid här i Sverige. Till saken hör även att Grekland har haft en minst sagt livaktig debatt på sistone om homoäktenskap (eller snarare om så kallade registrerade partnerskap), eftersom dessa nyligen blivit tillåtna och genomförts på ön Tilos under den gångna månaden, enligt NYT. Jag vill även nämna Sydney Morning Heralds artikel, mest på grund av deras fyndiga rubrik, och att de har en befriande distans till det hela; de är ju trots allt på andra sidan jorden. Bilden visar affischen till förra årets Pridefestival i Aten. Ordleken i rubriken är svåröversatt, men betyder ungefär: Kärleken gör inte åtskillnad, den gör skillnaden. Jämför engelskans make a difference.

Jag vet från flera oberoende källor att Lesbos (och särskilt Molyvos) är ett särskilt fint resmål, inte minst eftersom det inte är alltför exploaterat, utan har kvar charmen av att jordbruket fortfarande spelar roll för människorna som bor där. SvD, Expressen och DN hyllar alla resmålet i olika resereportage.

Den romerske poeten Catullus (som kom i nyöversättning i höstas), ville hylla sin föregångare och inspirationskälla och passade samtidigt på att dölja sin (?) kärleks riktiga namn: hon fick helt enkelt heta Lesbia, ett namn känt för alla som läst grundkurs i latin de sista 100 åren eller så, men som sannolikt ännu dessutom orsakar samma fnitterattack bland alla nya elever som läser den.

Vivamus, mea Lesbia, atque amemus
Låt oss, Lesbia, leva, låt oss älska!

Osttillverkaren Zeta (troligen mest känd för olja och vinäger) ger också sken av att vara bekymrade om vilka associationer namnet Lesbos väcker, och på förpackningen till en fetasort står det att den är från Lesvos. Istället för att använda det antika namnet, Lesbos, har de transkriberat från modern grekiska, som uttalar b som v. På så sätt verkar de försöka skjuta undan den i ärlighetens namn ändå ofrånkomliga associationen till lesbisk. Frågan är bara om de lyckats, eller om de istället gör det tydligare att de tycker saken är känslig? En annan iögonenfallande användning är den i arkeologkretsar gängse benämningen på murar i polygonalteknik, vilka kallas lesbiska murar, eller ”Lesbian walls”, eftersom tekniken lär härstamma från just Lesbos.

Jag vill här även passa på att tipsa om den omfattande men icke desto mindre genomintressanta och välgjorda genomgången av den ”nya” Sapfodikten, nummer 58, hos kollegan fragmentarius.