Ibland dyker de upp, de lika hastigt uppkomna som bortdöende glimtarna av ”rena grekiskan” – de där ögonblicken som för en kort stund ger ett fullödigt svar på varför vi fortfarande behöver kunskaper i ”döda” språk. Då och då gräver man nämligen fram saker (bokstavligen; den här gången rör det sig om en platta av bly) som kan tala direkt till oss, utan att vi behöver en massa kringkunskaper och krångliga förklaringar för att kunna förstå; så snart någon översätter det till ett modernt språk, vill säga.

Dorisk inskription på bly, 400-talet f.Kr.

'Curse tablet'. Dorisk inskription på bly, 400-talet f.Kr.

I dagens nätupplaga av SvD tar man upp vad som kallas ett ”document humain”, något så ovanligt som ett brev från en slav till dennes mamma och en viss Xenokles, med ”säker” datering till 300-talet f.Kr. Man måste dock ta en del saker i SvD:s text med en nypa salt, såsom exempelvis påståendet att ”Vår kunskap om det atenska samhället under 300-talet fKr kommer uteslutande från den bildade överklassen.” Jag tror inte att de som sysslar med arkeologi och antikens kultur håller med om det; genom arkeologin har vi en hel del kunskap om hur folk i gemen levde. Men visst, när det gäller kunskaper från texter är det ganska tunnsått med dokument ur slavars perspektiv. Tidningstexten ger dock flera intryck av att vara hastigt hopkommen: ”Utan Alexanders storhetsvansinne skulle vi inte ha något Nya testamente på grekiska 350 år senare.” Menar han Nya Testamente(t), eller ska det kanske vara nytt testamente?

Artikelförfattaren, docent i nytestamentlig filologi i Lund, presenterar en översättning till svenska av brevet, men utan att det klart framgår om den är gjord med grekiskan som grund eller om det rör sig om en översättning från engelska. Det enda vi får veta är att början har ändrats från tredje till första person, ”för att kunna följa moderna brevkonventioner”. Här fick jag kanske lite smäll på fingrarna angående behovet av kringkunskaper – antar att man aldrig riktigt kommer undan. Jag har i vilket fall som helst beställt fram det aktuella numret av ZPE och återkommer snarast med ytterligare kommentarer, kanske till och med en egen översättning. Det måste dock dröja lite, eftersom tidskriften inte finns som e-tidskrift, vilket väl snarast får betraktas som ett något av ett ställningstagande, eftersom de sysslar just med Papyrologie und Epigraphik. Artikelns namn, ‘Help! I’m Dying Here’: A Letter from a Slave, lovar visserligen runt, men den är bara på två sidor, så vi får se vad det ger.

Det känns i varje fall skönt att veta att det finns de som håller koll på vad som händer i papyrologins värld åt oss andra, och för dem som vill fördjupa sig ytterligare i exegetik kanske följande kan vara av intresse: ”Medlemskap i Svenska Exegetiska Sällskapet kan vinnas av envar och kostar 200 kr, Studentmedlemskap kostar endast 100 kr.” Typiskt förresten att jag blev brädad den här gången av (S)DIL – ‘kampen’ är som synes ännu i full gång.

About these ads